Söderpromenad
Din smak på mina läppar när du går
till måsteting.
Du går och jag fattar...
allting.
Saknaden kommer och driver mig ut.
Det här kommer aldrig att ta slut.
På en bänk på Bysis torg
sitter en tant med sin näverkorg.
Hon vänder ansiktet mot solen.
Har hon fått någon hit?
Vinden kommer och leker i kjolen.
Hon har säkert andats kärleksbris djupt in i sina lungor.
Hennes hår så vitt.
Några smågator får Medborgarplatsen att blomma
upp framför mig.
På trappen
en överviktig tung man med sina svarta tankar som får
honom att tala i tungor.
En stor Cola och en Big Mac trycker han i sig.
Hur kom han hit?
När sket det sig och kärlekslös bukfylla kom i hans
blodomlopp?
Nu äter han sig fram bit för bit?
Götgatan fångar mig i sitt flöde, i Söders
ådror är jag en blodkropp.
Innan jag tar av på Ringvägen
en färgad man på ett elmätarskåp slickande
glass.
Vad drar han på för något lass?
Hur kom han hit
med båt, bil, flyg eller ska han dit
till kärlekens ö?
Vinner trägen?
Vid Zinken vinkar en tjej.
Hennes jacka döljer ungdom och mössan vilt hår.
Vem är hon och vad vill hon mig?
Vill hon se mina sår?
Har hon nyss gått för att aldrig mer komma åter.
Nu på jakt efter en ny vän som inte gråter.
Din smak.
Din milda bouquet får min rygg njutningsrak.
Finns inget tvivel eller trolöshet.
I år blir det ingen vintervak.
Din smak på mina läppar
gör mig het, het.
|