Krönika av Håkan Pettersson
» Startsida krönikor

ANNORLUNDA

Det ryker om glöggen på det nötta krogbordet. Jag ser att miljöförstörningen har lyckats ta bort vinterns vita. Det blir nog ingen snö till jul i år heller. Men det ska bli kul att se Kalle Anka med Mias flicka för första gången. Det kommer att bli en annorlunda jul i år, en kärlekshelg. En klapp på axeln får mig till nuet. Jag ser upp i ett glatt ansikte från förr.

- Hej Håkan, sitter du här och super nu igen, säger Anders. Ja det är något speciellt med Zinkens pub. Föresten, kul att se dig det var länge sen.

Någon stans ifrån tar jag upp ett ansträngt leende och sätter på mig det. Min kompis från mina vilda år sätter sig bredvid mig och ställer ner ölen på bordet. Han tar upp ett cigarettpaket ur bröstfickan och söker med blicken efter en askkopp. Med ett ryck kommer han på den nya lagen och stoppar tillbaka paketet. Han tittar förvirrat på mig och säger:

- Vad allt är annorlunda nu. Till och med du ser annorlunda ut men det är väl bara jag som har fått för lite i mig

Han reser sig och går till bardisken. Jag smuttar på min glögg som har svalnat till perfekt temperatur. Fan det här var ju inte meningen för jag skulle sitta här i lugn och ro med min glögg. Det här kan bli riktigt pinsamt jobbigt. Varför skickade jag iväg Jane till kungliga biblioteket? Nu kan jag inte ta mig här ifrån utan måste sitta kvar och höra på hans skitsnack om ingenting. Sugröret bli platt när jag biter i det i frustration. Det är fan att jag inte kan få sitta i fred.

- Såg du den där bruden som stod i baren när jag beställde, frågar Anders och sätter sig.

Jag rättar till mitt förvånade ansikte och ruskar på huvudet.

- Har du blivit bög nu också? Det skulle inte förvåna mig. Såg du inte blondinen? Oj, här kommer hon. Du har kvar din dragningskraft på tjejer för mig bara snäste hon åt.

Hennes handväska verkar i alla fal vara av äkta skinn när hon ställer den på bordet. Hon presenterar sig som Rossi och Anders förklarar att vi har känt varandra i tio år. Han läger upp bokstavstavlan i mitt knä och rättar till sugröret i glöggen. Rossi kastar bak sitt färgade blonda hår på ryggen och undrar om det är svårt att hänga med när jag pekar på min tavla?

- Inte alls, säger Anders. Jag kan hjälpa dig i början så klara du det säkers.

- Det låter intressant. Jag ska bara gå på damrummet först.

När hennes häck vickar sig iväg mot toaletten skriver jag snabbt på min bokstavstavla att hon verkar vara en fin tjej. Undrar hur hon har hamnat här på Zinkens pub?

- Det har du rätt i, säger Anders.

- Du borde bjuda över henne till Dubliner.

- Men hon är intresserad av dig.

Jag höjer på ögonbrynen och ler.

Glöggen har kallnat men smakar helt okej. Snart borde Jane vara här med boken. Jag får ta en annan väg hem så att hon inte ser att jag smiter hem i stället för att komma in på Dubliner. Är det inte lite vitt i luften?