till start
mönster
Nyheter
  Butik
  Dikter
  Noveller
  Krönikor
  Föredrag
  Gästbok
  Om mig
  Bokrecensioner
  Cp-Råttan
  Konst
  Länkar

 

Krönika av Håkan Pettersson
» Startsida krönikor

 

Du, damen

Jag är trött på att vara fattig. Har varit så förbannat trött i många år att leta efter röda prislappar och dricka mitt sura hemmagjorda vin. Trött på att släpa matkassar från morsan och höra mina egna föraktfulla tankar: Din morsgris, du är 40 och klarar dig fortfarande inte utan henne.

- Du har din pension och hyresbidrag varje månad, säger en dam. Var tacksam och klaga inte för annars kan du ta ett jobb.

Du damen, mina pengar räcker till hyran och räkningarna och det är ju bra. Jag bor bra men inte flott. El, värme, telefon, mobil och bredband har jag, är det lyx? Förr gick jag på krogen ibland och unnade mig några öl och kände min värdighet i andras ögon. Idag rullar jag snabbt förbi på skamsenhetens trottoar och låtsats att jag har väldigt bråttom till ett obefintligt möte. Jobb, ja visst men vem vill anställa mig? En 40 årig spastisk CP. Jag kan inte ens bli diskare för då skulle min rullstol stå med platta däck i hög med glassplitter och restaurangägaren bli ruinerad. Nej, det enda är att vinna på tips och det är inte så stor chans. Jag har också funderat på brottets bana. Polisen skulle nog inte komma på tanken att stoppa en färdtjänstbuss efter ett bankrån.

- Skyddad verkstad, då gör du något för dina pengar.

Du damen jag vet inte ens om det finns några skyddade verkstäder kvar idag. Det skulle bli dyrare än att ge mig pension och det är under min nivå. Damen kanske tycker att jag slår mig för bröstet men då tror jag att jag gör mer nytta med mitt skrivande.

- Ja, det är ju bra att du gör något, men är det inte lite väl vågat det du skriver? Det är mycket snusk och drickande.

Jag bugar mig för komplimangen. Om sex och kärlek är vad damen kallar snusk så vill jag gärna skriva om det. Drickande förekommer i mina texter för det ingår i mitt liv. Du damen, det är nämligen livet jag försöker få ner på papper. Ett annorlunda liv, ett liv i rullstol med ett ansikte som flinar mot snålblåsten.

- Det är nog gott så men är det inte väl egoistiskt och enkelspårigt? Du skriver ju bara om dig själv.

Nej, jag utgår från min situation för den är annorlunda och olikheter kommer alltid att fascinera och intressera människor.

- Skriva om snusk och klaga på din ekonomi. Du är allt en riktig en du.

- Jo du damen, vill du köpa en bok?

Annons:
5057pettersson@telia.com © Håkan Petterson 2004
mönster