Krönika av Håkan Pettersson
» Startsida krönikor

En krok av glass

Sitter vid köksbordet och stirrar surt på Skinnarviksberget. Där uppe går några ”normala” och ser på den underbara utsikten. Tuggar en matbit om och om igen för att få ner den. Att jag inte lär mig att dricka lagom så slipper jag idissla maten hundrafemtio gånger som en gammal ko. Janne torkar bort några riskorn från min tredagarsskäggstubb. Blicken går till fotot av morsan. Du var stolt över mig som nästan alla mödrar är för sina barn. Hostar och servetten kommer till min haka igen. Du trodde verkligen på sonen och din envishet tog mig långt. Du lärde mig utanförskapets styrka när jag fick stirra ut dom vanliga ungarnas nyfikna gloende hån. Den som tycks svag är starkast fick du också in i min ryggrad. Undrar om min röntgenblick kan få dom där uppe på berget att falla ner i vattnet? Jag är väl inte sämre än stålmannen men synd att förorena vattnet mer än vad det redan är. Janne tittar misstänkt på mig när ett kort garv tar sig ut över mina läppar. Jag nickar att jag vill ha en tugga till och återupptar mitt idisslande. Varför ska jag alltid vara här nere och dom där uppe? Jag kanske kommer upp på samma nivå när liemannen kommer. Han diskriminerar ingen, lien bara hugger till i evighetens namn. Fan, jag sitter här bitter som en billig kopia på Robert Gustavssons parodi av Tony Rikardsson. Jag som alltid har garvat åt äldre funktionshindrades sträva bitterhet gentemot livet och människorna. Nu sitter jag här själv och muttrar. Var har rebellen tagit vägen? Var är tron på livet? Ska jag sitta här vid köksbordet och sjunka ihop till ingenting?

Nej, det måste finnas en mening, en krok att hänga upp det hela på. Jag hostar och det svider till i mellangärdet. Alkoholen ger mig tydligen bara magproblem och skapar hål i tomheten. Kärleken kommer igen när hon har funderat klart och kommit fram till sin självklara frihet. Vad ska jag göra till dess?

Skjuter ifrån mig tallriken och dricker upp vattnet innan jag bestämt säger:

- Ladda Bismarck!

- Elrullstolen?

- Ja, mitt slagskepp med fyra hjul som rullar. Jag ska äta en glass i Tanto med en gammal vän. Men först ska jag spika upp en krok med datorn.

Janne höjer på ögonbrynen när han reser sig och plockar undan tallriken.

Ingen tvekan
Grövsta kroken
i färgaffären

Sno den!
Kroken är din

Slå fast med
tolvtumsspik

Häng upp
be
med höjd näve

Se
tron hänga
stadigt

Ingen tvekan