Krönika av Håkan Pettersson
» Startsida krönikor

SKIT(I)TV

Nu har dom börjat, höstens våldtäkter i TV – dokusåporna. Dom som sköljer över mig från alla kanaler. Jag trycker och trycker på min fjärrkontroll men dom verkar förfölja mig. Det börjar med IDOL 2004 där en jury bestående av fyra så kallade vuxna människor i branschen fullständigt knäcker ung spirande optimism. Okänsliga och spydiga sågningar, det ska vi inmundiga till kvällsfikat. Ju mer tårar som blandas i våra kaffekoppar, desto bättre. Att Clabbe, en förhållandevis ganska seriös artist kan sälja bort sin själ så billigt har jag funderat på. Är han så ute att han önskar och ber att Magnus Uggla ska skriva en ny nidvisa i stil med Fula gubbar.

Med ett stön zappar jag över till TV 3 och humöret går upp när jag ser Robert Aschberg. En riktig hårding, framsprungen ur dom mörkröda leden. Okej, han har anpassat sig en hel del till reklam-TV:s lättsinniga yta men den blodröda kraften har funnits kvar. Men nu, vad har hänt? Robinson är väl slut? Ska dom göra såpa av en gammal rostig spik. Vad fan gör dom? Stänger dom in alla i en bur mitt under den brännheta solen? Vad är det här, Robban? Har du också sålt dina ideal och din heder? Är det inte dags att du och dina gelikar får sitta i den där buren, i stället för människoskocken, så att ni kommer till sans. Eller är det kanske bättre att låta gamarna ta er?

Jag trycker irriterat på fjärrkontrollen och får till min förvåning se silikonrobinsonbröst. Har TV 4 också gjort en variant av SVT:s nedlagda gunstling? Finns det inget nytänkande på TV- stationerna? Nej, det verkar inte vara Robinson, det här måste vara Farmen skärgården. Var det verkligen så varmt någon gång i somras att dom kunde gå i bikini? Nej, visst ja, det som är huvudsaken är att göra så billig dyng-TV som möjligt. Vad gör det om flickorna fryser häckarna av sig och får blåskatarr eller något annat. Vad gör det bara det blir ”bra” skit-TV. Jag undrar om alla unga dokusåpaoffer har någon försäkring som täcker sjukvård och lång psykoterapi? Nej, det förstås, i framtiden kommer dom naturligtvis att göra skit-TV om deras bittra öden och suga det sista ur dom.

Med en suck trycker jag på off-knappen.

Undrar hur långt det ska gå innan vi kastar ut våra apparater? Kanske när priset inte är sex för att få vara med i en TV-såpa utan mord. Den som mördar mest och bäst vinner och får gå på kändiskrogarna. Men jag klagar inte på alla fotbollsmatcher som kanalerna sprutar ut. Det är klart dom blir också urvattnade tack vare mängden, billiga produktioner och dåliga kommentatorer som sitter långt ifrån matchen och ser på en TV-skärm. Snart blir det väl reklampauser mitt i halvlekarna som i NHL. Tacka vet jag när veckans höjdpunkt var Tipsextra med Lars-Gunnar vid rodret.

Min blick faller på boken som ligger på vardagsrumsbordet. Är det åttonde eller nionde gången under mitt liv som jag läser den? Fortfarande hittar jag nya sammanhang, nya bottnar, nya tankar. Jag gäspar, slår upp Brott och straff och börjar läsa.