|
Bokrecension september 2006
Eva Dahlgren – Hur man närmar sig ett träd
När jag var ung eller yngre som det heter vid min ålder, så
tyckte jag att Eva och Lundell skulle bli ihop. Tanken var att dom två
största svenska textförfattarna borde passa bra tillsammans.
Nu går inte det av naturliga skäl. Jag tycker fortfarande att
Eva är Sveriges textdrottning. Därför var det ett nöje
att läsa den här boken. Den visar att bra litteratur inte nödvändigtvis
behöver vara skriven på något förutbestämt
sätt. Jag känner igen mig i skapelseprocessens upp- och nedgångar.
Boken handlar nämligen om hur cd:n Snö kom till. Eva bjuder
verkligen på sig själv i den här boken. Jag kan fatta
att en del kan bli avundsjuka när dom läser den. Själv
blir jag glad av att Eva har ett bra och lyxigt liv i kärlekens famn
där hennes kreativitet flödar.
Tidigare recensioner
augusti - Gellert Tamas
juli - Bob Dylan
juni - Klas Östergren
maj - Joseph Heller
april - Dave Eggers
februari - Ulf Lundell
januari - Johan Nordansjö
december - Bob Hansson
november - Hjalmar Söderberg
oktober - Väinö Linna
september - Marlo Morgan
augusti - Olof Lagercrantz
juli - Douglas Coupland
juni - Bodil Malmsten
maj - Stephen King
April - Sebag-Montefiore
Mars - Charles Bukowski
Februari - Jan Guillou
Januari - Franz Kafka
December - Håkan Nesser
|
